De sista veckorna har varit obegripliga på många sätt. Jag började på ett nytt jobb. Samtidigt krisar världen ihop sig och det blir krig som riskerar att bli större och är ett hot mot även Europa/Sverige/Finland. Vi är inte där ännu, men det är inte helt uteslutet.
Vad gör jag när jag blir orolig och får ångest över sådant som jag absolut inte har någon kontroll över? Jag ser det/observerar det, jag påverkar/förändrar det jag kan påverka/förändra utifrån mina värderingar. Jag accepterar (väljer att acceptera) det som jag känner känslomässigt, i kroppen och i tankarna och sätter ord på det. Sedan lämnar jag över till den högre makt jag kan sätta min tro till. Det är en tro och en övertygelse – inte vet(en)skap – om att det finne En som är Större än människan.
Hittade en fin sång om detta idag. (text och musik Louise Bjurling).