När förändring går åt fel håll

När förändring går åt fel håll, jämfört med det nästintill utlovade – då är det dags att fatta nya beslut. Eller återvända till det föregående beslutet, innan försök till ”morot” kastades ut. Då kan det plötsligt gå åt rätt håll. 😀 Läget blir återställt och jag får ett nytt ”JA – vi vill ha dig här”.

Jag har återigen sökt den tjänst jag fick tidigare omnämnd i ett team med fokus på smärta. Jag är tacksam att jag dessutom vet att jag får en ny chans att komma dit, med skillnaden att jag nu vet att jag inte kommer att backa och stanna detta varv. Det är min tid att gå vidare in i nya uppgifter, nya utmaningar.

Men för mig innebär det över tid sänkt tempo (tror jag med ganska hög sannolikhet), mer struktur (men med flexibilitet). Ny struktur på ett annat sätt utifrån nya förutsättningar, ett annat arbetssätt där inte jag har ”koll” på rutinerna än. Jag ångrar mig inte, möjligen ångrar jag att jag backade ur föregående gång. Jag kan inte hjälpa att jag tänker: Var det ett undvikande beteende, en rädsla för att jag inte kommer att vara bra på mitt jobb. Jag får återigen gå in under paraplyt ”under inlärning”, eller ”under fördjupning” (som om jag skulle ha kunnat gå bort från det paraplyet – vi har alltid mer att lära). Det kanske var så, eller inte. Det spelar egentligen ingen roll, för nu tar jag sats och hoppar. Hoppas att anställningsavtal kommer i början av veckan som kommer, för då ska det skrivas på och skickas tillbaka omgående. Det roliga är att jag hela tiden har behållit det föregående anställningsavtalet. Jag har inte velat bara kasta det. Dock kommer jag att strimla det när det nya kommer.

Jag sitter återigen hemma och jobbar, förkyld – också det en sak som talar om att mitt nervsystem behöver vila/återhämtning. Nästa vecka ska jag ha två kursdagar samt semester ända till onsdag veckan efter det. Det ska minsann bli skönt.

Vad ska jag göra? Gå ut och gå, kanske ta mig till parkbadet och simma.