En orolig värld lever vi i. Skolmassaker och flyktingkris, ett klimat även i Sverige som bara blir oroligare och oroligare. I de egna ”leden” dvs. de som anser sig vara mer svenskar än andra – där andra är personer som har sitt ursprung i andra länder – briserar ilska och hat mot personer som inte har svenskt ursprung. In-group och out-group. Vi mot dem. Det blir bara fiendskap.
Sverige är inte lika tryggt längre, å andra sidan är Sverige trots allt mycket tryggare än väldigt många andra länder. Det är så svårt att sätta ord på döden, våldet, frustrationen, sorgen, ilskan, ledsamheten … ja det mörka jobbiga. Våld föder våld och är inte en framkomlig väg om man vill ha fred på vår jord.
Fred på jorden är kanske en utopi – men det är ändå något vi strävar mot.
Mina tankar går till alla de drabbade och anhöriga i Trollhättan. Det trauma de fått uppleva går inte riktigt att föreställa sig för en som inte var där själv! Dessvärre ser det i dagsläget ut som att vi i Sverige kommer att få uppleva mer och mer av våld, trauma och sorg. Världen är i obalans och darrar för alla mörka tankar och beteendemönster. Vi är människor. Och vi känner och tänker. Alla onda handlingar, tankar och känslor har ett ursprung. Ett ursprung i något som för aktörerna varit viktigt nog för att de ska kunna få hämndlystna och onda, hotfulla tankar. Vad är hotet?